helt plötsligt bara





helt plötsligt var det vinter på riktigt.

Snön. Den ligger där på marken och gör livet lite lite lättare. Den ligger där och döljer det där grå tråkiga bakom, döljer och låtsas att det inte finns. Döljer de stunder då allt som finna är en oändlig väg av blöt, grå asfalt. Döljer sekunderna av promenader på mörka kalla gator. Döljer stunderna av mörker i bröstet. Den döljer allt som jag inte vill se och allt som jag hoppas har försvunnit när det någon gång i mars kommer plusgrader. Den försöker ersätta solens frånvaro med lite ljus den tar alla sina krafter och däljer och gör försök efter försök att lysa upp stigarna vi går när mörkret är som tyngst.

Kanske då när frånvaron av den man saknar är som tyngst. Den gnistrande snön kan försöka då. Men ingenting kommer att förändras.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0