Håkan Hellström 13 november 2010
Det blev precis allt som jag hade hoppats på. Andra raden, explosion efter explosion . Jag gick sönder om och om igen. Gårdakvarnar och skit gav mig tårar i ögonen men inuti kändes det som att jag grät floder. Jag tog ut mitt hjärta så att han kunde ta det, jag föll, gick sönder, tog mig upp, exploderade. Konfettiregnet seglade över mig och just där och då fanns det ingenting dåligt i världen. Det var som inte på riktigt. Det går inte att sätta ord på. Och vi sjöng "Vi är förlorare" och det gick rysningar i hela mig och allt fyllde mig samtidigt. Mitt hjärta satt utanpå ikväll, fritt att beröra.
Håkan Hellström är gud.
riktigt vackert skrivet, var också där och du beskriver det perfekt
Det kanhända att jag hittat en till person här som förstår hur jag känner inför Håkan, Håkans musik, Hurricane(och alla de andra förstås).
Det är jag själv, min syster, patrik(pudding) och nu även du. Bara så länge det finns stjärnor över oss...
