dom har gått för att leva sina liv och gud vet att jag måste leva mitt.









Efter att ha upplevt den värsta tågresan i mitt liv, illamående och sittandes på golvet mellan vagnarna är jag idag hemma för återhämtning. Jag går på en strikt rostat bröd utan smör-diet för att se till att magen håller sig i schack, läser de sista sidorna i Kafka på stranden på balkongen. Dör av Way out west live-inspelningen som går på så hög volym att hela jag darrar både inuti och utanpå. Och så tycker jag lite synd om mig själv för att det är himla fint väder ute. Tar bilder på mig själv i brist på annat att göra och längtar efter Frida. Ser ut över Ulvsundasjön och tänker att nu är det sommar ändå. Hejdå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0