Horisonten är någon annans konstruktion
Det blev till slut så att jag och Nora fick varsin biljett till Oskar Linnros konsert på Mosebacke. (Tack mamma för att du stod utanför Mosebacke i typ två timmar...)
Det var fantastiskt. Hela publiken skriker "FY FAN VAD SKÖNT" (Låten "25") och lamporna från scenen följer musiken och Oskar är så glad och "Från och med du" är sista låten. I början av "Genom eld" sträcker alla upp händerna. Förlåt. Ni som inte var där fattar inte alls vad jag pratar om. Men... Äsch. Jag ger upp med att förklara. Och jag har slut på superlativ som täcker detta. FANTASTISKTUNDERBARTGRYMTSJUKTFANTASTISKT.
Kommentarer
Trackback
