Die Alpen, jawohl!

Nu har jag kommit hem från min och pappas impulsalpresa. Vi gick upp fantastiskt tidigt i torsdags, åkte ut till Arlanda vid halv fem och var framme i Lech efter flyg och hyrbil vid tolv! Sedan började alltihop; solen sken och vi hyrde skidor åt mig för tydligen kunde jag inte låna Lovis skidor för mina pjäxor passade inte till dem, köpte liftkort och glömde solkräm. Och så tog vi en kabin uppåt och uppåt. Där började tre och en halv dagars intensiv skidåkning och total njutning av livet.

Här är själva byn, Lech! Så fint med floden som rinner genom byn och det stora berget.


Det var mycket mera vår där än här hemma kan jag tala om!



En eftermiddag hade jag picknick för mig själv i solen och satt i bara t-shirt och njöt av massproducerad baguette och mysig bok. Det var så overkligt varmt!


Jag och pappa hängde på uteserveringar fast solen redan hade gått ned. Då blev det lite kyligt.


Luncherna såg ut ungefär så här. Gulaschsoppa och den österrikiska läsken Almdudler. Godaste och finaste flaskan.




Alplandskap. Så himla vackert.


Uteserveringar hela dagen och serveringspersonal i lederhosen och alpklänningar. Det spelades ungefär discomusik på tyska och så stod det en ko av plast som såg läskigt verklig ut vid skidstället. Ser ni hur varmt det är förresten? Ingen har jackan på. (Jag lovar att nere i byn gick folk omkring i shorts och linne. Man höll på att dö i alla skidkläder. Plus att gogglesbrännan blev ganska ordentlig, trots att vi använde spf 50.)


Mera Almdudler, mmm... Den här gången picknick med mackor bredvid pisten. Så. Härligt.


Spegelgoggles.




Studerade pappas teknik och kom fram till att det såg ganska hyfsat ut. (Har inga bilder på mig när jag åker, de hamnade förstås i pappas kamera. Ni kanske får se sen.)




Kaisersmarren (tänk typ upphackade fluffiga pannkakor med mycket florsocker och plommonsylt) måste vara typ det godaste som finns.


Till vänster ligger solen på och till höger gör den inte det. Kändes så himla knäppt att åka sittlift över en blomstrande äng!


Byn från ett annat håll. Mysiga Lech!


På kvällarna hängde vi på restauranger och käkade wienerschnitzel och apfelstrudel och annat alpigt. Somnade innan tio och var ute i backen igen vid halv nio! Sweet life.


Det var den resan! Nu är jag trött som en jag vet inte vad för vi gick upp mitt i natten. Hejdå!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0