Jagfårliksomingenordning

Jag var på träningsläger över påsk. Jag tänkte att vi skulle ta oss en titt.

Vi flög på onsdagen.

Vi hängde vid poolen om kvällarna med min iPod-högtalare som fint sällskap.






Och mellan träningspassen jobbade vi på solbrännan och var seduktiva.




DIDD DET HÄR ÄR DIN NYA PROFILBILD.


Varje måltid var buffé. Man åt tills man inte kunde stå nästan. Fantastiskt för en matälskare som jag.


Leo tyckte också om maten.


Hanna var SÖT


Till efterrätt serverades vattenmelon. Och världens godaste citronsorbet och massa annat.


Nora!




En kväll var vi nere på stranden. Värme i luften och fin musik ur högtalarna.




(det här kan också vara din profilbild)


Mathilda!


Spansk pojke.




Leo och Isa, snygga som alltid.




En dag åkte vi in till Barcelona. Värmde upp med Crystal Castles-poser och mänskliga bokstäver på tågperrongen.

På La Rambla var det tjockt med folk och soligt och varmt och grönt.


Vi gick till saluhallen.


Köpte torkad frukt av den här killen.


Tittade på fisk och skaldjur i långa rader.




Köpte pizza med fantastiskt mycket ost. Så. Gott.


Sedan köpte vi med oss frukt och satte oss på en gräsplätt mitt i staden.






Fanta lemon <3. Turen gick vidare mot vattnet.


Hamnen med tusen båtar och turkost vatten.


Vi träffade på ett fantastiskt trevligt gatuband.


Nästa stopp var stranden.


GRYMMA SURFARE


Pressapressa.


Efter en snirklig busstur var vi framme vid Camp Nou.


Ganska mäktigt.


Tittade lite på världens bästa och sådär. Barcelona vann med 2-0!

Det var den resan ungefär. Åh. Vill tillbaka nu.

Nu ska jag lyssna igenom Veronica Maggios nya skiva. Förväntningarna är skyhöga. Jag återkommer med rapport. Puss.

Idag var jag, Nora och Frida i Kungsträdgården och tittade på träden som blommar. Så himla fint. Nu har jag jättebråttom till träning! Hejdå!

Idag kom vi tillbaka till skolan. Det kändes helt okej ändå för körsbärsträden blommade och man kunde gå ut utan jacka på rasten. Jag fick inte särskilt mycket gjort, men vad kan man förvänta sig efter tio dagar med noll hjärnaktivitet. Nu kan man se slutet på den här terminen känns det som, sommarlov om en månad och 14 dagar. Och nu blir det bara bättre allting.

Jag hade på mig Monki-klänning nedstoppad i jeansshorts, Converse och Kånken.

Nu ska jag gå och sova! Godnatt på er.

I Barcelona sålde de fina armband för en euro styck. Jag bestämde mig för att utöka min samling!

Hej! Jag är hemma nu. Herregud vilket fantastiskt väder. Har ni haft det så här hela påsken? Egentligen borde jag gå ut och göra något av dagen, men facebook-abstinens och trötthet sätter stopp för det. Jag tänker på att skolan börjar imorgon och oroar mig över att jag kanske inte kommer kunna köa på fredag istället. Men det är fint att vara hemma. Och det var fint i Barcelona också. Ni ska få se senare. Puss och kram.

Jag och mitt fantastiska fotbollslag åker på träningsläger över påsken. Vi hörs nån dag när jag är hemma igen! Hejdå. Och Glad Påsk.

Frida har introducerat The Smiths för mig och jag fullkomligt älskar det.

Kvällssolen lägger sig över Ulvsunda och min långklänning är lika bekväm som mjukisbyxor. Idag har jag suttit på Söder med två fantastiska personer i flera timmar och njutit av solen och årets första GB Sandwich. Fotograferat fina ögonblick och det kommer ni förhoppningsvis få se någon dag. (Fota på våren är så himla mycket bättre än på vintern!)

(lånade bilden av Maja)

Sjunger halsen hes

Slår handflator röda, stickiga

Hoppar upp ned upp ned

Går sönder inuti och tar mig upp igen

Lyckorus genom kroppen

Extranummer

Oskarpa bilder genom tungt objektiv

Jag struntar i

Allt

 

Utomhus slår ljum aprilluft emot

Mitt hjärta

Jag promenerar utan halsduk

Skansen Djurgårdsbron Strandvägen Hamngatan Plattan

Passerar Stockholm med pappa

I eufori och förväntningar

Hejhopp! Jag har äntligen skaffat en klassisk Kånken-ryggsäck. Färgen heter Ice Blue och hela väskan är himlans fin tycker jag. Den här ska få följa med överallt. Nu rullar jag och Maja mot Djurgården och Håkan Hellströms konsert. Vi hörs!

Hejhopp. Igår räddade jag och Jasmine världen från rasism runt plattan; satte upp klistermärken och affischer och delade ut flygblad för Ungdom mot rasisms kampanj Hela Sverige tar debatten. Kampanjen går ut på att man måste våga inse att rasismen faktiskt är ett problem, och ta debatten för att göra något åt det. Läs mer på tadebatten.nu! Och gå med i UMR hörrni. Gör skillnad och stå upp. Peace.

• Skicka dramatiska sms om vilsenhet, kärlek och saknad.
• Spendera planlösa timmar framför en dataskärm bland fina och mindre fina bloggar.
• Skjuta upp viktiga saker.
• Glida iväg från människor som jag inte längre vet om de är viktiga.
• Ha beslutångest om allt från hårfrisyr till vilket linne är finast på HM till ett av de största besluten någonsin till gymnasieval.
• Så kallade humörsvängningar. Ena stunden bland molnen och nästa djupt nerner.
• Vara rädd för tystnad.
• Jag kan i princip alla Håkan Hellströms texter.
• Om jag köper kläder, blir jag nästan alltid väldigt nöjd med det jag köper. Aldrig impulsköp som sedan inte används.
• Våga ha bra självförtroende och våga strunta i blickar och åsikter.

Här kan man titta på en dokumentär om världens bästa kvinnliga artist, Robyn. Hon säger kloka saker, har jävligt snygga kläder på sig och dansar som en gud. Det måste man ju bara kolla in. När jag ändå håller på och länkar Robyn kan ni få smaka på en fantastiskt remix av Don't fucking tell me what to do. Här. Jag har kopplat in datorn i stora stereon och sitter på golvet och rådiggar electro. Fett värt. Det var allt för nu. Hejdå.

Igår var jag och Lovi och såg Hair på Stadsteatern. (Har ni sett filmen förresten? Om inte, gör det!)

Här är min nya version av spellistan awesomeness. Massa awesomeness på det. Hejdå.

Lovi - Mamma, jag tycker att det är ganska bra att jag och Maja inte har blivit snobbiga.

Den här veckan (eller halva eller nåt sånt i alla fall) är Theodor Jenssen gästredaktör i musikguiden i p3. Han spelar himlans fin musik! Här är en lyssningslänk. Varsågoda!

Här är några bilder som jag satt och redigerade förra veckan på praon! Jag provade allt jag kunde, flippade ur på några och vissa blev jag ganska nöjd med. Extremt roligt är det i alla fall att se hur mycket finare bilderna kan bli när man fixar och trixar lite. Och nu kommer jag nog aldrig mer kunna vara nöjd med en bild innan jag har sett hur fin den kan bli. Heh. Jaja. Här är några i alla fall.

Original:


Redigerad:

Hihiii ljuskurvor.
Original:

Redigerad:


Original:


Redigerad:


Original:


Redigerad:

Original:

Redigerad:

Afro-Jonna.

Original:

Redigerad:

Lillkusin.

Nöjdast blev jag med den nedersta på lillkusin och den på mig på strande! Så himla kul med Photoshop. Nu ska jag käka mellis och se på How I Met Your Mother! Hejdå.

(jag måste bara få ur mig att idag har varit en sån fantastiskt fin dag. Premiär för rastfotboll, världens bästa mys hemma hos frida, jag har hälsat på min nya barnvaktsfamilj, invigt vårjackan och ätit råraka nere på Piren med pappa och så har det varit så himla varmt och skönt. Det var bara det.)

I söndags vaknade vi i Malmö kanske klockan tio och tog oss ut på stan och mot Slottsparken för det var så fantastiskt fint och vårigt väder! Det var jag och Lovi och Jonna och Linnea.








Vi fikade på cafét i Slottsparken. Jag tog mumsig chokladboll.


Fina storasyster.


Vårmalmö.


Alltså titta bara vad vårigt det var. Jag gick i bara linnet.

Sedan gick vi runt på stan lite. Lovi köpte ett klädesplagg och åh jag älskar Malmö.

Chillade runt på Lilla torg bland annat.


På vägen hem hittade vi en nyckelpiga. Finaste vårtecknet!


Till sist hamnade vi på Jonna och Calles soliga balkong mumsandes falafel. Så himla billigt och gott i Malmö.

Och vid fyra kom Anna-Lena och mamma och hämtade oss och det var dags att lämna vårskåne. Om mindre än en månad ska jag tillbaka dit!

I lördags trycktes kravallstaketet mot mina revben på Mejeriet i Lund. Längst fram stod jag. Jag stod längst fram. Jag lyckades med det. När klockan till sist slog nio kom Håkan in på scenen. Tio sekunder senare hade jag rört vid hans hand. Upplevelsen att stå där längst fram var enorm och hela konserten var som en enda lång urladdning av alla känslor i kroppen. Energin gick att smaka på och hjärtat bankade sig ut ur bröstet och staketet tryckte mot mina revben men jag kände ingenting för jag blundade och dansade till Förhoppningar och regnbågar och tjugo andra fantastiska sånger och benen blev tunga av att hoppa upp ner men jag ville inte bry mig om det för jag ville bara dansa och klappa mina händer och strunta i att öronen skulle ringa senare på kvällen för just då tänkte jag "det här är fan värt tinnitus" och jag ville bara titta på Finn när han spelade congastrummor och jag gick ut och brann upp i natten.

En så inihelvetes fantastisk konsert.

Bilresan hem från Malmö går sakta, men det är fint ändå med nudlar från Preem och Anna-Lena som läser högt ut Patti Smiths självbiografi. Idag åt vi asgod och billig falafel i Malmö och gick omkring i solen i bara linne. Å saknar redan Jonna. Beräknad ankomsttid ikväll är 23 ungefär så imorgon kommer jag nog vara lite trött. Menmen. Just det! Idag ringde en och frågade om jag ville vara barnvakt åt dem och det är klart att jag ville. Äntligen lite pengar i fickan igen.

Hej vänner. Om bara några minuter rullar bilen mot Malmö och i helgen ska jag ha det så himla bra! Se Håkan, träffa Jonna och köa en hel dag i skånevärmen (förhoppningsvis). Oj nu måste vi åka! Ha det fint. Hejdå.

 

Min musikaliska fantastiska fina. Puss

Hejhopp förlåt hoppsan, datastrul + prao = ingen tid! Men det är ingen tid på ett bra sätt; jag har attans kul i fotostudion och på kontoret där jag sitter och lär mig photoshop. Jag kom just hem från housen! Så attans kul och svårt. Ojoj alltså förlåt. Jag kan inte skriva något vettigt just nu känner jag. Imorgon åker jag till Malmö för att hälsa på storasystern och se Håkan i Lund. Äsch. Vi hörs när vi hörs! Håll ut... Typ.

Hejdå sålänge kompisar! Förresten, lyssna på The Wave Pictures. Skön brittisk the kooks-inspo-musik! Hejdååå.

Jag började min praovecka en dag för sent. Imorse vaknade jag efter tio timmare sova ikapp-sömn vid halv åtta och kunde inte somna om. Vid kvart över nio var det dags att ta tunnelbanan till Fridhemsplan och sedan fyrans buss över Västerbron. Jag blev jättetidig och satte mig på en bänk, försökte att inte vara så nervös och skrev lite i dagboken medan jag lyssnade på Morgonpasset. Klockan blev tio i tio och fem i och jag visste att kontoret låg längst ned på den där gatan och så började jag bli så ofantligt nervös. Tänk om jag inte fattar något. Tänk om de inte är snälla. Tänk om de har glömt bort att jag ska komma. Tänk om de förväntar sig att jag ska kunna en massa. Tänk om de bara sätter mig framför en dator och säger: underhåll dig själv, vi har inte tid med dig.

Jag hittade kontoret, gick en meter förbi dörren, lutade mig mot väggen och försäkrade mig om att de inte hade sett mig än och då började hjärtat banka hårt och jag blev lite svettig och nervös på allvar. Tänkte det här klarar jag inte. En minut senare knackade jag på dörren, den öppnades, jag hörde Är det du som är Maja?, jag svarade ja och sen bara log jag resten av dagen. Jag provade photoshop och lärde mig massor, pratade med fotoassistent-Viktor, åt medhavd lunchlåda, blev tvungen att uppdatera facebook och säga MIN PRAO ÄR SÅ JÄVLA GRYM, tittade på bilder som fotograf-Jacob hade tagit på modeplåtning i Malaysia, tittade på andra bilder från en kokbok och blev hungrig, lyssnade på bra musik hela dagen för assistent-Viktor hade fantastiskt bra musiksmak; Lykke Li, Mumford & Sons, The Vaccines m.m. Jag blev helt lyrisk över photoshop och hur mycket fina saker man kan göra, och helt jätteförvånad över att man kunde lära sig så snabbt. Helt plötsligt var klockan halv fem och Viktor sa: Du kan springa hem nu. Imorgon ska jag följa med på plåtning. Å herregud jag vill praoa resten av terminen minst.

Nu har jag kommit hem från min och pappas impulsalpresa. Vi gick upp fantastiskt tidigt i torsdags, åkte ut till Arlanda vid halv fem och var framme i Lech efter flyg och hyrbil vid tolv! Sedan började alltihop; solen sken och vi hyrde skidor åt mig för tydligen kunde jag inte låna Lovis skidor för mina pjäxor passade inte till dem, köpte liftkort och glömde solkräm. Och så tog vi en kabin uppåt och uppåt. Där började tre och en halv dagars intensiv skidåkning och total njutning av livet.

Här är själva byn, Lech! Så fint med floden som rinner genom byn och det stora berget.

Det var mycket mera vår där än här hemma kan jag tala om!



En eftermiddag hade jag picknick för mig själv i solen och satt i bara t-shirt och njöt av massproducerad baguette och mysig bok. Det var så overkligt varmt!


Jag och pappa hängde på uteserveringar fast solen redan hade gått ned. Då blev det lite kyligt.


Luncherna såg ut ungefär så här. Gulaschsoppa och den österrikiska läsken Almdudler. Godaste och finaste flaskan.




Alplandskap. Så himla vackert.


Uteserveringar hela dagen och serveringspersonal i lederhosen och alpklänningar. Det spelades ungefär discomusik på tyska och så stod det en ko av plast som såg läskigt verklig ut vid skidstället. Ser ni hur varmt det är förresten? Ingen har jackan på. (Jag lovar att nere i byn gick folk omkring i shorts och linne. Man höll på att dö i alla skidkläder. Plus att gogglesbrännan blev ganska ordentlig, trots att vi använde spf 50.)


Mera Almdudler, mmm... Den här gången picknick med mackor bredvid pisten. Så. Härligt.


Spegelgoggles.




Studerade pappas teknik och kom fram till att det såg ganska hyfsat ut. (Har inga bilder på mig när jag åker, de hamnade förstås i pappas kamera. Ni kanske får se sen.)




Kaisersmarren (tänk typ upphackade fluffiga pannkakor med mycket florsocker och plommonsylt) måste vara typ det godaste som finns.


Till vänster ligger solen på och till höger gör den inte det. Kändes så himla knäppt att åka sittlift över en blomstrande äng!


Byn från ett annat håll. Mysiga Lech!


På kvällarna hängde vi på restauranger och käkade wienerschnitzel och apfelstrudel och annat alpigt. Somnade innan tio och var ute i backen igen vid halv nio! Sweet life.


Det var den resan! Nu är jag trött som en jag vet inte vad för vi gick upp mitt i natten. Hejdå!

Ska börja med att tipsa om en GRYM tv-serie. Den heter Misfits (som bandet) och den är så sjukt bra.

populärmusik